Otursdagen!
Ja, nu tänker jag berätta för er om gårdagen.
Jag vaknade och gjorde allt som vanligt på morgonen i vanlig ordning. Så skulle jag ta bussen som gick 08.34, vilket är alldeles lagom att ta för att hinna med skolbussen som skulle åka 09.00. Stod där och väntade, väntade och ungefär tjugo i nio kom bussen. På vägen in till stan kom det på typ två barnvagnar då det redan fanns två på bussen. Då skulle man fixa och trixa så att vagnarna fick plats och sedan köra iväg igen och det stod massor med folk vid nästan varje hållplats så det tog lite extra tid det med. Sedan hoppar jag av vid söderport och med snabba steg rör jag mig mot c4 skolan. Men när jag kommer fram är det helt tomt där bussen ska stå och inte en jäkel i närheten. Jag kollar på klockan och den är 09.04. Liksom 4 ynka minuter to late. Bestämmer mig för att ta mig till Wanås på egen hand, går till Broby bussen som inte går förrän 9.30 så jag får sitta där och vänta. Efter bussresan och framme i knislinge försöker jag gå till Wanås. Visste inte alls vägen men tänkte att det inte kan vara så svårt att gå dit så jag traskade på. Kom till någon grusväg och tänkte på den där grusvägen som kommer till höger om wanås, att jag säkert skulle komma dit om jag bara följde grusvägen. Jag gick, jag gick och det kändes som om den där vägen aldrig skulle ta slut. Efter kasnke tjugo minuter så slutar den där nedrans vägen vid nån bondgård och jag får vända. Sur var jag. Gick tillbaka till där grusvägen började. Med skavsår på hälarna struntade jag i Wanås och bestämde mig för att åka hem. Jag skulle kanske till och med hinna hem och sjukanmäla mig (hade nämligen inga moneys on tha cell). När jag är vid knislinges kyrka ungefär så ser jag en gul buss som åker iväg. Typiskt tänkte jag. Gick till busshållsplatsen för att se när nästa buss går. Och till min stora fasa ser jag att nästa buss inte går förrän en timme. Liksom måste skojja med mig och stod där och kollade på tidtabellen ett tag. Men det stämde och där fick jag sitta och vänta. KUL. När bussen väl kom var jag helt slut av den sega promenaden och allt väntande. Framme i stan tänkte jag trösta mig med lite naturgodis så jag gick och köpte det. När jag närmade mig busshållsplatsen för att ta mig hemåt så ser jag att bussen redan står där. Skyndar stegen och jag lovar, jag var bara 3 meter från ingången på bussen och den stängdes igen och körde iväg. Surt. Så då fick jag vänta IGEN på nästa buss. Bussen kom och det var en ganska sketen gammal buss. Och SJÄLVKLART krånglar den och alla får stiga ur för att vänta på en ny buss (ännu mera väntan). J-JÄVLIGT SURT. Till slut lyckades jag komma hem och då var klockan kanske 13.15. Snacka om dem mest värdelösa timmarna i mitt liv kinda.
Jag vaknade och gjorde allt som vanligt på morgonen i vanlig ordning. Så skulle jag ta bussen som gick 08.34, vilket är alldeles lagom att ta för att hinna med skolbussen som skulle åka 09.00. Stod där och väntade, väntade och ungefär tjugo i nio kom bussen. På vägen in till stan kom det på typ två barnvagnar då det redan fanns två på bussen. Då skulle man fixa och trixa så att vagnarna fick plats och sedan köra iväg igen och det stod massor med folk vid nästan varje hållplats så det tog lite extra tid det med. Sedan hoppar jag av vid söderport och med snabba steg rör jag mig mot c4 skolan. Men när jag kommer fram är det helt tomt där bussen ska stå och inte en jäkel i närheten. Jag kollar på klockan och den är 09.04. Liksom 4 ynka minuter to late. Bestämmer mig för att ta mig till Wanås på egen hand, går till Broby bussen som inte går förrän 9.30 så jag får sitta där och vänta. Efter bussresan och framme i knislinge försöker jag gå till Wanås. Visste inte alls vägen men tänkte att det inte kan vara så svårt att gå dit så jag traskade på. Kom till någon grusväg och tänkte på den där grusvägen som kommer till höger om wanås, att jag säkert skulle komma dit om jag bara följde grusvägen. Jag gick, jag gick och det kändes som om den där vägen aldrig skulle ta slut. Efter kasnke tjugo minuter så slutar den där nedrans vägen vid nån bondgård och jag får vända. Sur var jag. Gick tillbaka till där grusvägen började. Med skavsår på hälarna struntade jag i Wanås och bestämde mig för att åka hem. Jag skulle kanske till och med hinna hem och sjukanmäla mig (hade nämligen inga moneys on tha cell). När jag är vid knislinges kyrka ungefär så ser jag en gul buss som åker iväg. Typiskt tänkte jag. Gick till busshållsplatsen för att se när nästa buss går. Och till min stora fasa ser jag att nästa buss inte går förrän en timme. Liksom måste skojja med mig och stod där och kollade på tidtabellen ett tag. Men det stämde och där fick jag sitta och vänta. KUL. När bussen väl kom var jag helt slut av den sega promenaden och allt väntande. Framme i stan tänkte jag trösta mig med lite naturgodis så jag gick och köpte det. När jag närmade mig busshållsplatsen för att ta mig hemåt så ser jag att bussen redan står där. Skyndar stegen och jag lovar, jag var bara 3 meter från ingången på bussen och den stängdes igen och körde iväg. Surt. Så då fick jag vänta IGEN på nästa buss. Bussen kom och det var en ganska sketen gammal buss. Och SJÄLVKLART krånglar den och alla får stiga ur för att vänta på en ny buss (ännu mera väntan). J-JÄVLIGT SURT. Till slut lyckades jag komma hem och då var klockan kanske 13.15. Snacka om dem mest värdelösa timmarna i mitt liv kinda.
Kommentarer
Trackback
